Syftet med denna studie är att undersöka hur en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år presterar på tre deltest i VMPAC, för att därmed skapa ett underlag för en referens för svenska barn i bedömningen av avvikande utveckling. Studiens frågeställningar är: 1. Hur presterar en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, i åldrarna fyra till tio år, på tre deltest i VMPAC (Focal Oromotor Control, Sequencing Maintenance Control och Connected Speech and Language Control)? och 2. Förekommer det några skillnader mellan en grupp typiskt utvecklade, svenska barn, jämfört med den amerikanska normeringen i VMPAC och barn med verbal dyspraxi (CAS) undersökta inom ramen för en magisteruppsats (Björelius-Hort, 2009)? Oral- och talmotorisk förmåga hos 23 svenska barn i åldrarna fyra till tio år, som åldersmatchats mot barn med verbal dyspraxi (Björelius-Hort, 2009), testades med deltest två, tre och fyra ur VMPAC.

Många barn har svårt att tillägna sig ett korrekt uttal och de kan uppvisa olika typer av uttalssvårigheter. Termen verbal dyspraxi används då uttalssvårigheterna är neurologiskt orsakade och den motoriska planeringen och/eller programmeringen av talets rörelsesekvenser är nedsatt. I tidigare forskning har behandlingsmetoden Dynamic Temporal and Tactile Cueing (DTTC) lett till förbättring av uttalet hos barn i 5-8 års ålder med verbal dyspraxi på stimuli (ord/meningar) som de har tränat på. Huvudsyftet i följande studie var att undersöka huruvida behandlingen har effekt på uttalet hos äldre barn med komplexa uttalssvårigheter inklusive verbal dyspraxi då behandlingen genomförs 20- 30 minuter, 3 dagar i veckan i 4 veckor. Åtta skolbarn (8-13 år) med nämnda svårigheter samt eventuell komorbiditet ingick i studien.

Uppsatsen är en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlägga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svårigheter. I arbetet framgår hur svårigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man på bästa sätt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vår studie är att dyspraxibegreppet är ett mångfacetterat begrepp med olika definitioner beroende på i vilket land man befinner sig. Det är i hjärnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svårigheter i främst tre specifika områden nämligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsättet är ett ypperligt sätt att se på individens svårigheter men även att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

BakgrundDyspraxi är ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa länder. Problematiken finns omnämnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfråga som ställts i detta arbete be-handlar hur pass allmänt känd problematiken är bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslår, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgå.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkätundersökning respektive en intervju. I enkäten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar på att specialpedagoger känner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebär kommer däremot inte till uttryck.

Sammanfattning/Abstract Elever med språkliga svårigheter utgör en sammansatt och svårdiagnostiserad grupp. En språkstörning får konsekvenser för tankeutveckling, minne, lärande och läsförståelse. Det finns ett behov hos lärare att nå en större medvetenhet och en djupare förståelse för hur funktionsnedsättningen påverkar skolsituationen och vilka arbetsätt och arbetsmetoder, som kan vara motiverande och effektiva för elever med språkstörning. Syftet med studien är att belysa hur lärare till en elev med generell språkstörning och verbal dyspraxi och eleven själv upplever möjligheter och hinder i olika skolsituationer. Studien vill också lyfta fram de faktorer, som anses betydelsefulla för kunskapsutveckling och social gemenskap. ? Vilka arbetssätt och arbetsformer upplevs som positiva och motiverande av en elev med språkstörning och verbal dyspraxi? ? Hur upplever två lärare sin yrkesroll och användandet av olika arbetssätt och arbetsformer? ? Vilka dilemman och hinder visas och i så fall på vilket sätt? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

The purpose of this study was to evaluate if verbal encouragement had any influence on handstrength measurements. Twenty subjects participated in the study, all women between the age of 20 and 62 years. A standardisation of testing conditions and verbal encouragement were designed. Three measurements were conducted during two days using T.K.K 5401 Grip D. First there was a trial set, and then Test 1 (without verbal encouragement) and Test 2 (with verbal encouragement) were conducted.

This paper investigates the usability of the intelligence test Wechsler Nonverbal Scale of Ability (WNV). Twenty four children in two different age-groups were tested with WNV, 10 children between ages 5 - 6, and 14 children between ages 9 - 10. The WNV turned out to be a useful test when some verbal communication was used in the test situation. This was especially apparent among the younger children, who needed extra verbal instructions and verbal support through the different subtests. The test also contained standardized verbal instructions for all ages.

Icke verbal kommunikation förekommer i vårdmöten dagligen. Den kan vara omedveten och otydlig vilket kan göra patienten förvirrad och stressad. Informationen som patienten får av sjukvårdspersonal uttrycks både med verbal och icke verbal kommunikation. i mötet kan icke verbal kommunikation ge stöd och trygghet i omvårdnaden för patienten. Syftet med studien var all belysa sjukvårdspersonalens icke verbala kommunikation i relationen till patienten.

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar om verbal och icke-verbal kommunikation i samlingssituationer. Syftet med studien är att visa förskollärares upplevelser av förhållandet mellan verbal och icke-verbal kommunikation under samlingssituationer i relation till den pragmatiska aspekten av barns språkutveckling. Frågeställningarna som arbetet bygger på är: Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av den icke- verbala kommunikationen i samlingssituationer på förskolan? Hur ser förskollärares uppfattningar ut beträffande användandet av verbal kommunikation i samlingssituationer på förskolan? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av verksamma förskollärare och utgör tillsammans med tidigare forskning samt relevant litteratur för ämnet grunden för resultatet och analysen. Analysen har sin utgångspunkt från Maurice Merleau-Ponty utifrån fenomenologin.

The purpose of the study is to observe how the participants of the study interacted musically through verbal, non-verbal and musically resonant expressions. Verbal communication was expressed in discussion of the music's tempo and to clarify for ensemble participants from where they we?re going to play and sing. Non-verbal communication could be used to gesticulate an instrument or a melody. For example, the movement of a hand could symbolize notes on a musical stave to indicate the notes placements.

Bakgrund: Verbal och icke verbal kommunikation är ett utbyte av information eller känslor mellan två personer. Inom omvårdnadsarbetet är kommunikation ett viktigt redskap att använda sig av som sjuksköterska. Syfte: Att belysa verbal och icke verbal kommunikation mellan sjuksköterska och patient vid det akuta omhändertagandet av patienten. Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk artikelsökning samt innehållsanalys av artiklarna. Resultat: Det finns både positiva och negativa sätt att kommunicera.